Jag är mästare på att mindfucka mig sjäv och alltid övertänka allt. Men jag antar att det är en del av mig också.

Dock är det sjukt jobbigt att jag alltid måste överanalysera allt som sägs och görs omkring mig, det bryter ner mig mer än vad det gör mig stark och medveten.

Jag önskar många grr att jag bara kunde låta alla tankar rinna av mig, men så enkelt är det inte.

 

Jag suger åt mig som en svamp av allt som sker runt omkring mig, på både gott och ont, mest ont.. faktiskt.

 

Jag fixar inte när någon behandlar mig illa, säger något dumt, fräser åt mig, ignorerar mig osv osv, Jag vill vara till lags, vara omtyckt av alla, tyvärr vet vi alla att det är omöjligt. Men det gör fysiskt ont!

 

Det värsta som finns är när folk säger saker dom tror att jag vill höra med inte menar det.. om du nu skiter i mig, VISA det då och sluta hör av dig... annars gör du bara dig själv OCH mig olycklig.

Vill du inte vara min vän, så sluta låtsas som att du bryr dig, när du eg inte alls gör det. Vi alla har fattat att du "bryr" dig för att rena ditt eget samvete, för att DU ska må bra.

Jag behöver inga vänner som spelar och som "bryr" sig ibland, när det passar dom.. för att sedan skita i mig när jag behöver som mest stöd och hjälp!

lämna mig ifred istället och sluta fucka med mitt huvud!

 

Jag har fått nog av det mesta faktiskt.. Jag är less på att vara ensam men sjukt less på att "leta" efter någon jag kickar med.. för alla jag "klickar" med och har kul med, sviker mig bara, eller bara skiter i mig i slutändan. och inte nog med att jag ställer kravet på att man ska klicka och ha kul tillsammans så blir jag livrädd när det blir för seriöst... frisk tjej.. NOT. jag vill ju inget hellre egentligen, men är på tok för rädd att inleda något jag ångrar, eller att bli bränd av nått pucko som inte vet vad han vill och bara velar.. jag fixar inte fler sånna killar..

 

 

Allmänt less och låg tjej, som skulle göra vad som helst för en kram just nu.. :´(